Tornedalen, ett namn som för tankarna till gamla tiders sagor och mystik. Ett område som delades av en landsgräns i början av 1800-talet men som inte gått att skilja åt efter alla år.
Torne älv slingrar sig mellan Sverige och Finland och utgör samlingspunkt för ett folk med gemensam kultur och historia. Ändå talas det sällan om området som ett besöksmål bland sörlänningar - något som det kanske borde ändras på. En roadtrip med fokus på både natur och kultur är ett bra sätt att börja utforska trakten.
En ö i Haparanda skärgård som nås via bro från fastlandet. Ön är kanske mest känd för Seskaröupproret 1917, när befolkningen på ön protesterade mot polis och militär till följd av den svåra hungersnöden som rådde. Idag är Seskarö en lugn skärgårdsidyll, perfekt för en övernattning i bil och ett dopp i Bottenviken.
Sveriges östligaste tätort Haparanda har sin tvillingstad i finska Torneå (Tornio på finska). Många invånare pendlar dagligen över gränsen som också går fort att bara promenera över. På vissa ställen kan du bokstavligen stå med ena foten i vardera land och se skyltar på finska när du ser åt det ena hållet och på svenska åt det andra. Ett läskande tips en varm sommardag är att promenera till glasskiosken i Apoteksparken på finska sidan, äta en lakrits- och citronglass och blicka ut över Torneälven (och en stor skulptur i form av en lax).
Kukkolaforsen och Kukkola gamla by. Foto: Elin Härnqvist
Kukkola är en by som delas av landsgränsen och har en spännande historia där fisket i älven varit centralt för bygden. Kukkolaforsen är en del av älven som strömmar fram med otyglad energi. Gå en guidad tur genom de historiska byggnaderna, ät en bit mat på Kukkolaforsens restaurang, avsluta dagen med att prova någon av områdets bastur och förundras över älvens kraft.
I vissa områden har sandöar bildats i älven och för tankarna till floddeltan på sydligare breddgrader. En lugn och vacker plats att övernatta i bil.
En stilla kväll vid Hedenäset. Foto: Elin Härnqvist
Parkera vid hotellet Lapland View Lodge och promenera upp på toppen till utsikt över älven, skogarna och bebyggelsen omkring. Hotellet i sig är givetvis ett bra ställe att övernatta för den med högre budget men loungen är också ett utmärkt stopp för fika, lunch eller för att jobba en stund med panoramavy. På berget finns också, nästan lite gömt, en öppen bunker med våningssängar i. Gå in den som vågar.
Ett friluftsområde på finska sidan med vandringsleder som tar dig till en vackert byggd jaktpaviljong och en utsiktsplats. Här finns också en markering för Struves meridianbåge, något som du kan hitta på flera platser i Tornedalen. Det handlar om astronomen Friedrich Georg Wilhelm von Struve som i mitten av 1800-talet mätte upp jordklotets rundning för att kunna bestämma jordens form och storlek. Kanske intressant för vissa. Undertecknad gick vidare.
Utsikt från Luppioberget och en liten bunker på vägen. Foto: Elin Härnqvist
En stor konstutställning i ett skogsområde där olika konstnärer lämnat alltifrån vackra till tänkvärda och en del ganska creepy skulpturer i trä, metall och naturmaterial. En otrolig upplevelse som är gratis, öppen alla dagar och väl värd en omväg.
Anlades på 1600-talet och var på sin tid världens nordligaste järnbruk. Idag finns inte mycket rester av det kvar men det är ännu en bra plats att spendera en stund för att ta in älvens enorma kraft.
Oranki Art - en speciell konstupplevelse i skogen. Foto: Elin Härnqvist
Sveriges nordligaste tätort! Namnet har en klang av något spännande och kanske finns det en del att hämta i historien. Lars Levi Laestadius, ledaren för den kristna väckelserörelsen i Lappland på 1800-talet, levde och verkade stora delar av sitt liv i Karesuando och Pajala. Hans “pörte”, den lilla timmerstuga där han bodde, finns kvar i Karesuando. Idag vimlar byn av skyltar om campingar och vandrarhem, men verkar mest fungera som ett stopp på vägen för turister på väg mot Nordkap eller Treriksröset.
Ett ljuvligt litet fika- eller lunchstopp längs vägen, nära Puoltikasvaara.
Vägvisaren till överallt i Karesuando och ett mysigt fikastopp på Sannas bageri. Foto: Elin Härnqvist
En stad med mycket nutidshistoria, där nästan allt kretsar kring gruvbrytningen. Staden som grundades år 1900 för gruvfyndigheterna flyttas nu några kilometer österut av samma anledning. Motstridigheten mellan framtidsanda och nostalgi är påtaglig där gamla bostadskvarter med slitna trähus möter det nybyggda, sterila centrumet i en enda stor byggarbetsplats. En spännande plats för den samhällsintresserade och alla du möter där har något att berätta om det.
Kiruna, staden där gruvan alltid är närvarande. Foto: Elin Härnqvist
Här börjar Kungsleden men den som inte vill gå så långt kan också nöja sig med att promenera runt lite i nationalparken. Du går bland fjällbjörkar längs jokken Abiskojåkka, blickar ut över Torneträsk och den storslagna siluetten av dalgången Lapporten.
Utgör tillsammans med närliggande Malmberget också en viktig knutpunkt för malmbrytningen och mycket av staden präglas av just det. Gå upp på toppen av berget Dundret eller ta en konstvandring genom staden om vädret är med eller besök Gällivare kulturmuseum om det regnar.
Bäst tid att åka: Sen vår till tidig höst om du vill kunna vandra, se forsande vatten och bo i bil eller tält. Tornedalen är givetvis fantastiskt även på vintern men kräver en annan planering.
Budget: Det är lätt att hitta gratis ställplatser för campervans och husbilar, men det finns också campingar, vandrarhem och hotell längs vägen. Ställplatser och park4night är två bra appar för att leta ställ- och campingplatser.
En del av världsarvet Laponia. Vandra genom gammelskog, myrmark och förbi klippraviner fram till det 42 meter höga Muddusfallet. Räknas som en av Sveriges allra tystaste platser och det finns i princip ingen mobiltäckning, så det är ett bra ställe att stanna en natt för den som behöver lugn och ro.
Mysig småstad där det finns mycket inslag av samisk kultur som fjäll- och samemuséet Ájtte, sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji och butiken Stoorstålka som säljer samisk design.
Har du inte fått nog av älvens förtrollande kraft så är Storforsen mer än väl värd ett besök. Som Europas största oreglerade fors strömmar vattnet fram under fem kilometer och ned för ett 82 meter högt fall. Det är en minst sagt mäktig upplevelse att stå alldeles intill vattnets dånande framfart.
