Tänker du att safari automatiskt betyder tömda bankkonton och lyxlodges? Det tänkte jag också – tills jag åkte till Etosha. Det blev min första safariupplevelse någonsin och tro mig när jag säger att den var magisk.
Varken jag eller min reskompis hade varit på en safari förut, något som gjorde att vi var ganska vilsna inför det hela. Information var svår att hitta, och vi visste knappt vad man behövde förboka eller inte.
Så den här guiden är till dig som också undrar – så slipper du stressen vi kände.
En sak att ha koll på redan nu: för att göra just en resa som denna på budget behöver du tillgång till hyrbil och ett tält.
Etosha ligger i norra Namibia och är en av Afrikas största och äldsta nationalparker. Parken fick sin status som naturreservat redan 1907 – den har sen dess genomgått några förändringar men idag sträcker den sig över 22 270 kvadratkilometer.
Parken är hem till 114 däggdjursarter och mer än 400 dokumenterade fågelarter.
En sak värd att nämna: Etosha saknar bufflar, vilket betyder att du inte kan se de klassiska "Big 5" här. Det påverkar dock inte upplevelsen alls – djuren vi såg var mer än nog för att lämna oss helt mållösa.
Just priset på inträdet är en av de saker som gör Etosha väldigt billigt i jämförelse med andra nationalparken i den här delen av Afrika. Det kostar 280 NAD (cirka 160 SEK) per person, och sen 60 NAD (cirka 35 SEK) för en vanlig personbil.
Vi betalade inte vid gaten utan vid campet. Idag har reglerna ändrats och du behöver betala direkt när du kör in tillsammans med att de tar registreringsnummer på bilen och alla behöver visa sitt pass.
Priserna uppdateras ibland flera gånger per år. Du hittar aktuella priser på deras officiella hemsida.
Det här var den svåraste biten att googla fram. Efter att ha frågat flera olika personer vi mötte under de första veckorna vi spenderade i Namibia lyckades vi ändå få fram några förslag på platser.
Okaukuejo Camp var vårt första stopp eftersom att vi körde in genom Anderson Gate, den ligger endast 17 km från campet. Här betalade vi 490 NAD per person, cirka 280 SEK för att stanna och sova i tält. Det går att jämföra med det näst billigaste alternativet som låg på runt 1 100 SEK per person.
Campet har restaurang, pool och ett vattenhål som lockar djur varje kväll. Det var vid det vattenhålet som en spansk man bredvid mig viskade "det är ett lejon där borta" och räckte över sina kikare. Han hade rätt. En lejonhona låg och väntade i mörkret. Sen kom ytterligare tre. Tidigare under kvällen hade tre noshörningar dykt upp vid vattnet, varav två parade sig.
Mäktig första kväll, minst sagt.
Halali Camp var nästa stopp, ungefär sju mil österut från Okaukuejo Camp. Priset för en tältplats landade på 460 NAD per person, runt 260 SEK. Vattenhålet här överraskade mig på ett annat sätt – fågellivet var helt otroligt.
Namutoni Camp var vårt sista stopp, mest för lunch, kolla däcktryck efter flera dagar körandes och för att fylla upp bilen innan vi körde ut genom Von Lindeqvist Gate.
Vattenhålen vid Okaukejo och Halali Camp bjöd på fantastiskt djurliv och natur. Foto: Sofia Eriksson
Inte alls så skrämmande som det låter. På huvudvägarna inne i parken klarar sig en vanlig tvåhjulsdrift fint – vi mötte massor av VW Polo och Suzuki Swift som inte hade några problem.
Vi själva hade en Ford Ranger 4x4, men behövde aldrig använda fyrhjulsdriften en enda gång. Var lite mer försiktig på småvägarna, särskilt vid regn.
Tips! Köp en karta i första bästa butik väl inne i Etosha. Där finns alla vägar markerade tillsammans med vattenhål, djurarter och annat viktigt.
Vägarna inne i Etosha är förhållandevis bra. Foto: Sofia Eriksson
Vi spenderade två nätter och tre dagar, och det kändes lagom. Tillräckligt för att hinna se mycket, men inte så länge att magin bleknar.
Vi lyckades se en otroligt variation av djur under våra dagar även fast vi körde själva och utan guider. Om vi inte hade lyckats med det hade vi nog stannat någon natt till.
Lejon (både hannar och honor), noshörningar (både vita och svarta, varav de svarta är utrotningshotade), giraffer, zebror, strutsar, hyenor, schakaler, gaseller, impalor, gnuer och fler fågelarter än jag kan räkna. Folk med lång safarierfarenhet har faktiskt höjt på ögonbrynen när vi berättat vad vi lyckades spana fram – helt utan guide.
Ett fåtal av alla de vackra djur som vi hade äran att se. Foto: Sofia Eriksson
Torrperioden (svensk sommar) är bästa tiden. Då samlas djuren kring vattenhålen och du ser mer. Under regnperioden sprider de ut sig, vilket gör det svårare.
Vi åkte däremot i november och som du redan läst – vi hade inga problem. På väg från Etosha söderut igen drog ett regnoväder över oss, då gäller det bara att köra försiktigare alternativt att stanna ett tag för att låta det värsta dra över.
Öva på att byta däck och kolla däcktrycket – trycket behöver justeras beroende på vägunderlag.
Vi fick höra flertalet gånger att man "brukar" behöva byta däck minst en gång inne i Etosha, och vi mötte en bil vars däck hade punkterat ordentligt på en grusväg. De visste inte hur man bytte, och då fick vi rycka in. Vi hade tur och slapp punka själva – men var förberedd.
Ha en otrolig resa och njut av varje sekund!
PS! Funderar du på att även åka till Botswana? Läs reportaget om en dag i Okavangodeltat här.
